söndag 11 april 2010

Their eyes were blue

På himlen ovanför en halvstor stad simmar blåvalar och järnvägsjazz. Ett öppet takfönster släpper in nattmorgonen och jag har dragit ned tröjärmarna över fingrarna. Fiskmåsar, takåsar. De skrattar åt mina korslagda ben.

Jag önskar mig ett eget liv bland skorstenar. Och tänker att det hade varit fint med lite kärlek. Hångel och luft. Istället går jag balansgång på trottoarkanter och mest bara fantiserar om hur världen skulle se ut från taken. Kommer inte längre än så. Kommer aldrig längre än så.

2 kommentarer:

  1. du är himla jävla fantastiskt fin

    SvaraRadera
  2. åh, fina du. vad fint det hade varit. vad händer i örebro / kumla?

    jag ska svara på ditt brev snart. livet säger åt mig att göra så himla mycket saker just nu bara. men snart, snart ska jag sätta mig på balkongen en solig dag och bara skriva!

    även om du säger att du är dålig på det - så har du ju otroligt rätt i dina ord ;*

    SvaraRadera