Vill släppa in dig, men min hud är hård som sten. Hjärtat gömmer sig för dig och dina fingrar kommer aldrig hitta in. Vi hörde nog aldrig ihop så mycket som vi ville. Vi gick inte i samma takt och mitt ben passade inte alls ovanför ditt höftben. Det bara var så. Är så.
lördag 24 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tänk inte så. Ge honom en chans, ännu en gång.
SvaraRaderaJa, ge honom en chans.
SvaraRadera:)
♥?
SvaraRadera(jag tänker på dig. och du finns på väggen brevid mig när jag sover. det är fint.)
Du borde skriva en bok. Publicera. Det du skriver är så enormt vackert.
SvaraRaderaSläng dig i väggen Björn Ranelid. Den här tjejen sitter på metaforernas tron.
Inte så hemskans insatt, men om det är han jag tror det är så nej, inga fler chanser.
Hej främling.
SvaraRaderaditt leende är bland det bästa jag vet. jag ser det för sällan.
SvaraRaderavackraste av de vackraste.........
SvaraRadera