de sopade gruset från våra tungor

och våra lungor

öppnade sig mot ljuset, vi

tog sats

medan havet kastade sig mot himlen i raseri

späcket smälte

som isarna

rann ur våra bröst

och lade sig som klumpar i vägkanten

morgonen flyttade sig närmare horisonten

vi slickade varandras sår i solen